11 mars och grattis till jonathan som fyller 20 år! :)
Sjukan har vänt och börjar äntligen bli bättre:
- dag 1: lagar mat till hela familjen samt fixar lite annat smått. M åker runt 4 och resten av eftermiddagen/kvällen tillbringas i soffan och jag lever i förnekelse. jag hatar att vara sjuk. jag blir aldrig sjuk. och om jag skulle råka bli lite krasslig så brukar det gå över snabbt och allt flyter på som vanligt.
- dag 2: jag inser att det finns ingenting jag kan göra åt saken så nu utnyttjar jag situationen. eller den behövs inte ens utnyttjas. hunden är på dagis, jag är ensam hemma, har det bra i soffan och är drottning över tv-kontrollen. jag drabbas utav strömavbrott men som räddaren i nöden kommer brevbäraren med nya numret av ELLE. senare kommer mamma hem och har köpt ben&jerry´s samt andra godsaker och Leah gosas som aldrig förr. dessutom går jag en liten promenix med sofia och hennes yrväder till valp = DÖD. jag kommer hem och tror seriöst att jag ska avlida.
- dag 3: jag kommer inte ihåg så mycket. tycker mest synd om mig själv och tar mig inte en meter ifrån soffan. på kvällen ockuperade jag mammas och pappas säng av någon anledning och fortsatte med mitt SATC-marathon tills de faktiskt va tvugna att lägga sig.
- dag 4: DET VÄNDER! (detta är alltså idag. tror jag.) jag promenixar fritt omkring i lägenheten, hjälper till en smula, åker iväg en sväng med min vän sofia (SOM HAR FÅTT JOBB: GRATTIS!!! :D) och sen en sväng till med marcus som jag får med att köpa korv med bröd som jag av någon anledning fick abstinens av... väl hemma är jag helt slut. som en valp som har upplevt en massa nya omgivningar och intryck. jag kommer somna som en söt liten rosa gris.
Så fruktansvärt jävla intressant inlägg. men mer än så här har jag faktiskt inte upplevt denna veckan. var dessutom tvungen att lämna ifrån mig min arbetstid idag vilket sög hästballe för jag kommer vara pank nästa månad. fan också. jag som hade storslagna planer.
- dag 1: lagar mat till hela familjen samt fixar lite annat smått. M åker runt 4 och resten av eftermiddagen/kvällen tillbringas i soffan och jag lever i förnekelse. jag hatar att vara sjuk. jag blir aldrig sjuk. och om jag skulle råka bli lite krasslig så brukar det gå över snabbt och allt flyter på som vanligt.
- dag 2: jag inser att det finns ingenting jag kan göra åt saken så nu utnyttjar jag situationen. eller den behövs inte ens utnyttjas. hunden är på dagis, jag är ensam hemma, har det bra i soffan och är drottning över tv-kontrollen. jag drabbas utav strömavbrott men som räddaren i nöden kommer brevbäraren med nya numret av ELLE. senare kommer mamma hem och har köpt ben&jerry´s samt andra godsaker och Leah gosas som aldrig förr. dessutom går jag en liten promenix med sofia och hennes yrväder till valp = DÖD. jag kommer hem och tror seriöst att jag ska avlida.
- dag 3: jag kommer inte ihåg så mycket. tycker mest synd om mig själv och tar mig inte en meter ifrån soffan. på kvällen ockuperade jag mammas och pappas säng av någon anledning och fortsatte med mitt SATC-marathon tills de faktiskt va tvugna att lägga sig.
- dag 4: DET VÄNDER! (detta är alltså idag. tror jag.) jag promenixar fritt omkring i lägenheten, hjälper till en smula, åker iväg en sväng med min vän sofia (SOM HAR FÅTT JOBB: GRATTIS!!! :D) och sen en sväng till med marcus som jag får med att köpa korv med bröd som jag av någon anledning fick abstinens av... väl hemma är jag helt slut. som en valp som har upplevt en massa nya omgivningar och intryck. jag kommer somna som en söt liten rosa gris.
Så fruktansvärt jävla intressant inlägg. men mer än så här har jag faktiskt inte upplevt denna veckan. var dessutom tvungen att lämna ifrån mig min arbetstid idag vilket sög hästballe för jag kommer vara pank nästa månad. fan också. jag som hade storslagna planer.
Kommentarer
Trackback
