Lost!



Just because I'm losing doesn't mean I'm lost doesn't mean I'll stop
doesn't mean I would cross Just because I'm hurting doesn't mean
I'm hurt doesn't mean I didn't get what I deserved no better and no
worse I just got lost every river that I tried to cross every door I ever
tried was locked ohhh and I'm...just waiting 'til the shine wears off
You might be a big fish in a little pond doesn't mean you've won
'Cause along may come a bigger one And you'll be lost every river
that you tried to cross every gun you ever held went off ohhh and
I'm... Just waiting until the firing stopped
Ohhh and I'm... Just waiting 'til the shine wears off



Let's cut the crap

Jag är så sjukt trött på mitt hår! och samtidigt har jag fått lite uppmaningar från diverse håll om att jag ska klippa lugg igen. fattar inte varför jag ens överväger det för jag när jag lät den växa ut så sa jag ALDRIG MER! men sen så ser man en apsnygg brud på någon bild som har lugg och helt plötsligt så ploppar det upp i ens huvud att "varför inte?" DÄRFÖR! vill jag bara svara, men samtidigt så vågar jag inte göra mycket annat med håret, så lugg är den enda "drastiska" ändringen jag skulle kunna tänka mig, haha. men bara för att andra passar i det så behöver ju faktiskt inte jag göra det? dilemma dilemma...



Run bitch run


Jag var ute och sprang igår. SPRANG!! det är fan inte illa för att vara jag.. iallafall så har jag kommit på knepet.
jag har alltid varit en sån som tycker det är skönt med lite ensamtid. bara vara ensam hemma, lyssna på vilken musik man vill och sjunga med, dansa runt i underkläder, ligga och slöa i soffan som är omöjligt när man har en förälder som tycker att man minsann kan dammsuga diska eller något annat vettigt. eller bara flöta så mycket som det bara är möjligt framför en film som framkallar amazonazfloder ner för kinderna (läs: dagboken). sån tid har inte jag längre. det är ALLTID någon hemma. om ingen homo sapiens befinner sig i samma hus så är det hunden, som visserligen inte borde vara ett störande objekt, men det rubbar ändå min lilla frid som jag får när det bara är jag.

Så när jag igår gick ut, så hade jag först suttit och pillat in massa ny musik (och raderat all skit) från min ipod, när jag plötsligt kände att " istället för att sitta här och slölyssna så kan jag lika väl göra något vettigt". och med tanke på att jag alltid gnäller om att jag ska bli nyttig och ditten och datten så kände jag att varför inte bara gå ut? det är jobbigt innan man kommit iväg, men när man väl har tagit steget utanför dörren efter att ha klätt på sig som en eskimå, så är det ju ingen idé att vända?

Egentligen borde jag pluggat under den tiden, men när jag kom hem så var jag på så himlans bra humör! och hade jag stannat inne så hade jag ändå inte pluggat...?

Och vem i hela friden har ro att plugga när det finns så mycket bra musik här i världen som jag fortfarande inte har hört?



Turn the lights off in this place

Jag tror att jag är världssämst på att skriva inlägg.. skrev faktiskt ett jättelångt i skolan (som inte ens är klart!), men det ligger och skräpar i utkorgen och jag orkar inte göra något åt det, som så mycket annat..
kan ju iallafall trösta mig med att jag har BÖRJAT på mitt svenska nationella. det går åt skogen men jag har ju klottrat ner lite anteckningar och det är ju alltid nåt?

På tal om annat så var jag tvungen att radera allt från min ipod till följd av en ny dator. fan. det har jag absolut inte tid att pilla med..!

Förövrigt så var detta ett ytterst ointressant inlägg...

Jag har bantat i flera timmar men ingenting händer?!

Min lampa i mitt rum har pajjat. detta är något så fruktansvärt irriterande kan jag meddela. jag ser INGENTING! får ta hjälp av min lampa på nattduksbordet som hjälper lite iallafall. eller vem försöker jag lura? den hjälper inte ett jävla piss så nu sitter jag här ensam i mörkret med datorn som min enda vän. tur att jag ska äta med pao snart då! vilket för övrigt är ungefär min enda syssla på dagarna. alltså inte vara med pao, det var tyvärr väldigt längesedan, men att äta. kanske är en liten förklaring på varför jag inte kunde knäppa mina älskade byxor i lördags? det var ett sorgligt ögonblick..

Var som sagt på fame i lördags! vägen dit var nog det värsta jag varit med om på länge.. ska inte gå in på detaljer men grejen var iallafall den att vi kunde för allt i världen inte hitta vägen och körde i princip fram och tillbaka i ungefär 40 minuter. i denna tiden räknar vi självklart inte med resan IN till gbg. vi hade panik allihopa och det jobbiga var att vi inte satt i samma bil. efter några varv i rondellen, hetsiga omkörningar, tutande och körande mot rött ljus så hittade vi äntligen. jag var svettig efter den åkturen vill jag lova.
Showen var bra, bra, men vi fick nog alla lite komplex. så när det blev ett litet stopp på burger king så var jag och jonathan inte sena med att beställa sallad...

Sedan blev det ett besök på Boulevard. inga detaljer här heller.. HEHE... det jag kan säga var att vi var inte hemma förrän 5. lyckad kväll, men trött som tusan var jag... nu måste jag åka å träffa pao! bye bye!

I can catch the moon in my hand, don't you know who I am?

Även om det faktiskt är lördag så blev det till att gå upp lite tidigare eftersom det vankades träning med våra kära barn! det gick väääldigt bra och äntligen är vi igång känner jag!

iallafall så blir det en hel dansardag idag kan man säga för nu snart så ska vi bege oss till götet där vi ska till balettakademien å kolla på fame. skoj oboy ska det bli. efter det blir det utgång på nåt ställe som jag för tillfället inte kan komma ihåg namnet på, men det är våran lilla göteborgare som har fixat det så det blir säkert bra.. ;) detta var mest en liten update och ingen novell som det förra inlägget råkade bli..



You are perfect only because you are not

Jag har tänkt en jäkla massa nu de senaste dagarna. vet inte varför men så har det blivit iallafall, och i vanliga fall så kan det vara skönt att skriva av sig, men allt kan man ju faktiskt inte publicera på internet?Att Obama vann till exempel, har jag hur många inlägg om som helst. no shit?! jag tror alla vet det nu faktiskt.. och visst, det var han jag ville skulle vinna, men jag tänker inte skriva ett megainlägg om det och hej och hå...( detta blev osammanhängande?)

Som jag sa så har jag tänkt. en sak är om skolan (väldigt inte juicy...). jag har varit så jäkla slapp och knappt orkat gå på lektionerna för att jag är så skoltrött, men så kom jag på att, va fan, jag orkar ju gå på alla tråkiga svenska lektioner bara för att det känns som att jag verkligen måste, så varför skulle jag inte gå på engelskan? vi sitter ju och jobbar enskilt där ändå och det är bara att kämpa sig igenom timman på samma sätt som svenskan, men bara för att det är ett indval så känns det inte lika illa att skippa. skitdålig tanke, jag vet, men det är så det är. men från och med nu så ska jag iallafall försöka! jag gjorde tillochmed religionsprovet som jag aldrig trodde att jag skulle bli redo för, men jag kanske lyckas bli godkänd ändå.. ;) annars hade jag mycket väl kunnat skjuta upp det till nästa vecka och det hade troligtvis inte gått bättre för det..dessutom har jag kommit ikapp med alla loggtexter som jag har skjutit upp!

Häromdagen så var vi några som stod i matsalen och började komplexa oss. innan så var såna här samtal mycket vanligare och alltid är det samma visa. det är fel på allt från hårfärg, lår, mage till öron, näsa, fötter. hela kittet. det är egentligen ganska sorgligt. det värsta är att det är nu som man är som snyggast. det är inget som hänger, inga rynkor och inga gråa hår. snyggare än såhär blir man inte (!). det kanske håller tills man är 25 men efter det så går det bara utför. så varför kan man inte vara nöjd med det man har? det kunde trots allt varit mycket värre. jag kunde sett ut såhär. då hade det varit synd om mig på riktigt.
Visst är det svårt att tänka så när man har sin värsta fuldag i historien, men ändå.. dessutom så hade man ju kunnat vara förlamad, inte ha några ben, varit stum, blind eller döv. har iofs inget med utseendet att göra, men ändå. det känns så jävla onödigt att klaga när man egentligen inte har något att klaga på. men ändå gör man det och det är inget man kommer undan.




Jag, louise å sofa va i gbg häromdagen när sofia skulle prova något inne på gina tricot. dagens i-landsproblem kom att bli att nummerlappen man får innan man går in och provar, har ett alldeles för litet hål för kroken. vart ska man då hänga den?! och varför finns det ingen stol där man kan lägga den isåfall?!
Vi fjompade såklart inte så över det, utan konstaterade mer att det var löjligt att vi ens störde oss på det. men ändå, man kommenterar det och det är en sån sak som kan gå en på nerverna och det är egentligen sorligt att man ens ödlsar tid på att prata om det i några minuter efteråt.

Jaja! nu har jag fått skriva av mig lite och det var skönt. jag vill även passa på att gratulera alla som orkat ta sig igenom all denna text och kommit hit ner utan att ta en rota-i-skafferiet-paus. jag kan iallafall avsluta med något som gör mig glader! jag och Cissi ska kolla på Oasis och det ska bli sketakul! älskade dom när jag var yngre och bara därför så blir det en liten låt. =)


Min underbara humor

Pluggar religion, och detta var
väl inte riktigt vad jag letade efter?



Den här artikeln handlar om världssjälen inom hinduismen. För den hinduiska guden, se Brahma.

För den indiska kasten, se Brahmin. För den brasilianska ölsorten, se Brahma.

Update

Såå, vad har hänt sen sist? ett lov har flygit förbi, det har blivit vinter (?), jag har vräkt i mig enorma mängder choklad till följd av ett besök på chokladmässan, jag har införskaffat mig en ny dator, hittat en alldeles för dyr klänning som jag kommer slösa mitt studiebidrag på (om den finns kvar..), promenixat med linnea (vilket var evigheter sedan), skaffat ansiktsboken (som elin så fyndigt kallade det), varit på halloweenparty (använt liiite för många parenteser) och gått upp lite i vikt.

That's it my friends.

RSS 2.0